Om en lång vinter

Det är sista mars. Det är plusgradigt, tung snö och lätt vind i Stöten. På toppen blåser det såklart lite extra, -26' C med dagens vindhastighet. Våren har kanske kommit för att stanna tillslut ändå, men ingen vet. Den här vintern har varit förrädiskt, mystiskt, härligt lång. Den här vintern har liksom aldrig börjat och aldrig tagit slut, ingen vågar riktigt säga att det verkligen kommer en sommar efter detta.

Nu är det tre veckor kvar av skidsäsongen uppe i Sälen. Det börjar märkas - folk är lite mer trevliga mot varandra, lite mer måna om att åka skidor, utnyttja varenda lediga stund för att kunna sitta ute i solen, gå på Måndagsklubben eller dansa järnet på Brasseriets nattklubb.
- kommer du tillbaks nästa år? - kanske borde kolla på nya skidor inför nästa säsong ändå..
- åh, vi måste ses i sommar! återträff, när och var? vi kommer! - fan, tredje sista måndagsklubben, vad händer sen? tiden har gått alldeles för fort! - har ni kläder för avslutningsfesten?
Ungefär så går snacket. känslorna är blandade, de flesta tycker nog att det är skönt att det värsta jobbet (med undantag av stundande påsklov, hu) är över och att det - faktiskt - finns ett liv utanför och efter vintern i Stöten. De felsta skulle nog också säga, att de kommer sakna allt folk, sakna gemenskapen och sakna anläggningen så mycket att de faktiskt skulle kunna stanna några veckor till.

För min del blir det som några av er redan vet, Stockholm i sommar. Genom Bella som också jobbar här uppe fick jag jobbet som runner på ett värdshus/seglarbar på Utö i Stockholm skärgård. Arbetsuppgifterna är lite svåra att beskriva, men det handlar om att samspela med servis och kök, se till att saker finns framme, påfyllnad i baren, kanske lättare servering, se till att saker finns ovh fungerar osv. Schemat ligger från mitten av juni till mitten av augusti, Bella, Madde (jobbar också här) och jag kommer att bo på ön och det blir förmodligen en hel del jobb under sommarmånaderna. Just nu är bara tanken på att bo ute i skärgården, bland segelbåtar och klippor - underbar, helt enkelt! Tror och hoppas att det blir en kanonsommar.

Avslutar mitt lilla skriveri med en bild från Stöten i solsken.

Time makes things changing

You may say I'm a dreamer - but I'm not the only one.

I hope we will find it out , one day.

Ett nytt liv

Töväder ute, 3 plus, veckan som gått har varit en av de mest soliga under hela säsongen, men nu har det slagit över och blivit otacksamt mildväder här uppe i Stöten.

Mitt nya liv har just börjat, förstår ni, kära läsare. Har nämligen varit ute och sprungit en gång den här veckan (det syns inte på orden, men pinsamt stolt när jag skriver detta, haha), inte ätit en endaste liten våffla och tänkt så mycket positiva tankar jag bara kunnat. Detta efter att ha att ha tvingat mig upp på vågen och dessutom tröttnat på att ha dåligt samvete över att äta så jäkla onyttiga saker varje dag. Jag ska med andra ord inte jobba på ett glasscafé i sommar, ett som är säkert!

Våren gör konstiga saker med mig. Med dig också? Känslor som virvlar runt i kroppen, humör som svänger upp och ner, oerhörd lycka över något så simpelt som lite gulligt fågelkvitter eller en vacker solnedgång? Jag riktigt känner D-vitaminet rusa runt som adrenalin i kroppen när solens strålar in genom Våffelstugans fönster och når mig. Blir extra trevlig mot kunderna och känner mest för att hoppa runt och ge barnen glass. Desvärre har vi ingen glass, de får nöja sig med extra grädde.

På torsdag åker jag hem. Imorgon har vi personalfest, med aktiviteter, middag och utgång - ska bli fruktansvärt kul! Dagarna- och nätterna- därpå är fullproppade med arbete innan jag ska hem, så får väl se i vilket skick jag besöker Åmål. Halvdant och trött skulle jag tro.

Är inte skånska en ganska charmig dialekt, så säg?

Snowboard, fransk musik och snö

Äntligen! Dator, internet som funkar, lugn och ro. Dags att blogga med andra ord. Hela den här dagen har varit .. perfekt! Började med att min klocka ringde vid åtta, upp och sno på sig underställ och varma sockor, boots mm och ta sig upp mot Skidtorget med en morgonpigg och glad Jenny med -dagen till ära- extra bred läingköpingdialekt.

Åt en superb frukostbuffé på Brasset för att fira vår första - och enda - lediga dag tillsammans. Fy vad gott! Hjortronyoghurt med färska bär, crunchy flingor och nötter, ägg, philadelphia i mängder, frallor... my god, vi båda var stensäkra på att vi skulle gå en säker död till mötes efter det skrovmålet.

Hoppade på bräda resp. skidor och begav oss till Soltorget, där tyvärr ingen sol sken men ack vad vi var peppade att åkaa! Invigde det hela med Mormors Störtlopp, Stötens skönaste backe. Värmlänningarna Eriksson hemifrån Kila var och semestrade i Lindvallen och kikade förbi och fikade våfflor med oss en sväng under förmiddagen (jag och Jenny avstod dock våfflorna...det tar faktiskt emot nu efter drygt tre månader), de hade med världens vackraste Celine och Clarisse - två oerhört fina colliehundar - och en liten dreglande gullig sjumånaders Arvid som åt på min tröja.

Och det gick grymt bra för Elin att åka bräda! Hela dagen åkte hon, med ett litet milt fall och noll blåmärken. Surfade runt i snön till klockan 4, med lite småpauser , som uppe på toppen där det blåste 15 m/s- Fredrik som satt i stugan vid liften beställde nämligen upp lite godis som vi så snällt lämnade (och rikskerade våra liv , jo jo).

Att bara glida fram på en bräda - vilket lycka något så simpelt kan ge. Vi har pratat mycket idag. Om framtiden, om nästa säsong, om att kanska komma tillbaka. Visserligen jobba med något helt annat, och bo bättre. Jag har kommit fram till att de här månaderna i stort har varit bland de bästa på länge, länge. Fruktansvärt kul emellan allt slit, så kul att det är värt det. Och när man får sånahär gulddagar i backen så ångrar man inte för en sekund att man åkt hit. Just nu känns det mest sorligt att lämna Stöten och hela gänget om en dryg månad..

Nästa söndag är det personalfest och då smäller det - igen. Imorgon planeras också utgång av något slag. Efter föregående helg borde man kanske ta det lite lugnt men.. sover igen under veckorna, haha.

För att få ett kortfattat flut på deta här mastodontinlägget kan jag tillägga att jag är upp över öronen förälskad i en fransk grupp vid namn Tryo och deras musik. Gudomligt.

Marskatt

Det är mars!! Jag skäms en gnutta för att jag inte bloggat på väldigt, väldigt länge. De få gånger jag fått tag på brukbar dator har jag knappat som en galning på mitt CV, som, ÄNTLIGEN är klart nu. Idag fick ajg sluta tidigare, har hunnit med både lite snöbollskrig med Niklas, fortfarande genomblöt, och städa hans och Alex rum för att få låna en dator! Helt ok deal, konstigt nog tycker jag att det är lättare att städa andras rum än mitt eget, hmpf. Varit sjukt lite sömn det senaste så borde egentligen sova, men känner att jag får prioritera datorn nu när väl tillfället ges att skriva lite.

Så vad händer i Stöten?
Mjaa...
1. Jag har åkt röd backe på min fina bräda! Har avancerat med andra ord, mycket nöjd med mig själv.
2. Bella (oftast) och jag är ute och går och pratar om livet lite då och då. Välbehövligt..
3. Våffelätandet går det väl sådär med.. rättare sagt så går det alldeles FÖR bra med det (mina tights sprack också..)
4. Har dödskul när jag är ute, skojar inte, med har nog aldrig haft så kul i hela mitt liv förut. Spana bilder på facebook!
5. Jobbar, jobbar, jobbar.... förra veckan stog det 51 timmar på schemat, det är ganska mycket
6. Funderar på sommaren och vad man ska ta sig för
6. Är fortfarande grymst sugen på England!
7. Lagar smakliga måltider med skidlärarna/diskaren/våffeltejejerna emellanåt. Idéerna börjar dock sina.. skicka in lite förslag till saker man kan laga, please?

Puh. I just saved myself. Det är märkligt det där, att man kan gå och ha dåligt samvete för en sån liten simpel sak som att man inte bloggat.