Snowboard, fransk musik och snö

Äntligen! Dator, internet som funkar, lugn och ro. Dags att blogga med andra ord. Hela den här dagen har varit .. perfekt! Började med att min klocka ringde vid åtta, upp och sno på sig underställ och varma sockor, boots mm och ta sig upp mot Skidtorget med en morgonpigg och glad Jenny med -dagen till ära- extra bred läingköpingdialekt.

Åt en superb frukostbuffé på Brasset för att fira vår första - och enda - lediga dag tillsammans. Fy vad gott! Hjortronyoghurt med färska bär, crunchy flingor och nötter, ägg, philadelphia i mängder, frallor... my god, vi båda var stensäkra på att vi skulle gå en säker död till mötes efter det skrovmålet.

Hoppade på bräda resp. skidor och begav oss till Soltorget, där tyvärr ingen sol sken men ack vad vi var peppade att åkaa! Invigde det hela med Mormors Störtlopp, Stötens skönaste backe. Värmlänningarna Eriksson hemifrån Kila var och semestrade i Lindvallen och kikade förbi och fikade våfflor med oss en sväng under förmiddagen (jag och Jenny avstod dock våfflorna...det tar faktiskt emot nu efter drygt tre månader), de hade med världens vackraste Celine och Clarisse - två oerhört fina colliehundar - och en liten dreglande gullig sjumånaders Arvid som åt på min tröja.

Och det gick grymt bra för Elin att åka bräda! Hela dagen åkte hon, med ett litet milt fall och noll blåmärken. Surfade runt i snön till klockan 4, med lite småpauser , som uppe på toppen där det blåste 15 m/s- Fredrik som satt i stugan vid liften beställde nämligen upp lite godis som vi så snällt lämnade (och rikskerade våra liv , jo jo).

Att bara glida fram på en bräda - vilket lycka något så simpelt kan ge. Vi har pratat mycket idag. Om framtiden, om nästa säsong, om att kanska komma tillbaka. Visserligen jobba med något helt annat, och bo bättre. Jag har kommit fram till att de här månaderna i stort har varit bland de bästa på länge, länge. Fruktansvärt kul emellan allt slit, så kul att det är värt det. Och när man får sånahär gulddagar i backen så ångrar man inte för en sekund att man åkt hit. Just nu känns det mest sorligt att lämna Stöten och hela gänget om en dryg månad..

Nästa söndag är det personalfest och då smäller det - igen. Imorgon planeras också utgång av något slag. Efter föregående helg borde man kanske ta det lite lugnt men.. sover igen under veckorna, haha.

För att få ett kortfattat flut på deta här mastodontinlägget kan jag tillägga att jag är upp över öronen förälskad i en fransk grupp vid namn Tryo och deras musik. Gudomligt.