Amiga

Sommer, niemals ohne dich ♪
Om två veckor träffar jag världens finaste Kerstin, ooh vilken längtan.

Baksmäll

Äkta c-vitaminintag skare va!

När det hänt stora saker i mitt liv, energikrävande saker, så har det alltid kommit en rejäl, och orättvis baksmälla därefter. Som till exempel skolavslutningen i nian när vi stod på den blommande kyrkbacken och grinade, och jag hade halsinfluensa och tyckte det var så synd att inte kunde säga ett ordentligt hejdå till klasskompisarna efter 3 år tillsammans - hade ju tappat rösten. Lika illa när Ida, Lina och jag köade i 4 timmar till Kent-konserten på kvällen, tror mitt bidrag till konversationen och medsjungandet var ganska snålt. En t-shirtsäljargubbe trodde jag var stum och försökte sig hjälpsamt på några tafatta försök till teckenspråk, vilket nog gjorde att jag grinade ännu mer.

Ge mig en alvedon och lite hälsa, tack!

Samma visa efter student, i samband med uppkörning och Cambridge-prov sommaren 2008. Låg stendöd i sängen i en vecka efter sista examansdel skrivits och jag hade körkortet i min hand. Vikarierade på gymnasiet i två månader under samma höst, och pang! - morgonen efter sista jobbdagen: en rejäl influensa som vägrade släppa taget fastän behovet av att vara frisk var större än nånsin eftersom jag åkte upp till karga vinterlandet i Stöten för att jobba järnet på restaurang. Host host. Med andra ord, så är jag inte förvånad av ett litet bakslag efter dryga 9 månader som projektledare, vilket också varit det roligaste jobbet jag haft! Väl värt en skruttig förkylning! Nu ska tänkas positivt positivt positivt. Sätta på mig flytväst, hjälm, knäskydd och halsduk, psyka upp med (ok, låter galet, men det är ett väldigt bra uttryck snott från norskan!) c-vitamin i form av kiwi & jordgubbar och honung och kasta mig in ut havet av aggressiva midsommarhandlare på ICA.

Friendiñas

Pajbakning hos fransyskan

När jag var liten var det regel att ha med mariekex och BOB jordgubbsaft till de små picknickarna kring Ånimskog och Edslans små stränder.

En vacker dag i Långed hos en god vän i hennes hem. Aktiviteter: Promenad i omgivningarna, konstaterande av att ett blommande Dalsland est tres tres bien, j'aime beaucoup! Vi lade till och förankrade vid en liten strand, där sprang det två små glada barn som tuggade mariekex och skrek så fort de nuddade vattnet. Solskyddsfaktor: Ja. 20. Sol: Nej. Fransk pajbakning (zuccini-tomat-vitlök, mhhooo gooott! Blir definitivt hetaste midsommarpajen i år) till lite ackompanjemang av piano. Aliette hade en Beatles-bok med avancerade noter som jag ägnade en minut till att mest titta på. Sol: Ja. Middagen avnjöts vid solväggen i den lummiga trädgården med två till trevliga Tardys. Betyg: Fem av fem solstickor. Trivselfaktor: Hög. Kaffe med mjölk i djupblå rörstrandsmuggar avslutade dagen D i Långed.

Ost och vinkväll? Nöt och silvervattenafton!

Grannen och jag bytte vinkvällen mot en förträfflig delikatessafton på hennes altan i sällskap av vacker och tam afrikansk lejonhund och toner från P3. Förutom detta kan jag tillägga att kommande dag innebar ett litet minus på fröken Nilsson kassakonto efter inköp av diverse sommarplagg. Nåväl, nu kan jag titulera mig som lycklig ägare av (i urval): ett par silkesmjuka beiga byxor, en blommig klänning, vita sneakers, goldwell-hårinpackning som ska göra susen för de trassliga blonda stråna och spetsiga underkläder i nätt mormorsstorlek (med andra ord..Elin din klant, dagens tabbe). Kan inte släppa tanken på hur underbart det hade varit att komma hem med en liten HUND i shoppingväskan, men familjen hävdar att det krävs mer än en rejäl garderobsrensning och skatteåterbäring för att skaffa en sån. Whatsoever, tur att fredag firas ganska gratis och med färdmedel cykel. Känner jag värdarna rätt så kommer det bli en hejdundrans midsommar 2010.. det klassiska ledighetsbakslaget (ligger sjuk i sängen, buuää) kanske skulle ta och försvinna snart?!

Tillbakablick

29 Juni 2009

Ledighetsångest

Jag förstår mig bara inte på mig själv ibland. Idag har jag varit ledig hela dagen, och det har varit en otroligt (läs: välbehövligt) stillsam dag jämfört med helgens hysteriska jobbade, lördagen kördes 13 h pass utan paus. Ändå är jag helt rastlös inombords, känner mig "otillräcklig", låter mig inte slappna av och bara vara.. kan tro att det är så här det känns att vara arbetslös, man finner ingen ro att njuta av friheten (här till kruxet- jag har ju jobb). Någon som förstår vad jag menar?

Jag älskar den här barna-i-bullerbyn-liknande ön, med det fina Värdshuset, små söta stugor inlindade i lummiga trädgårdar, jag trivs med folket och att ha havet några meter från lägenheten och jobbet, se segelbåtarna, bryggorna och klipporna. Men jag saknar samtidigt min familj, mina kusiner och nära vänner, riktigt mycket. Små vardagsgrejer, som att äta bullar och dricka saft under den stora björken i trädgården, äta lunch och prata skit med grannen, se OC ha myskvällar med Svennis, prata nostalgi och gamla barndomsminnen med Ida (som kom tillbaks från Italien dagen innan jag åkte hit), åka ut med båten på Vänern med mamma, pappa och Anna... Bara vara och tillåta sig att bara vara!

Tänker mycket på mina fina kusiner, det har gått ett bra tag sedan vi sågs nu, ett år sedan jag träffade min fina Sofia som fyller 20 idag vilket jag helt glömt bort (hon fick ringa och påminna...) - vi lever våra egna liv på olika håll och ibland blir jag lite ledsen när jag tänker på att vi aldrig kommer vara små igen och springa och leka med djuren hos mormor och morfar på den stora gården, gå på upptäcktsfärd i skogen eller plocka bär för 10 kr litern och sedan köpa godis för alla pengar.

Längar ut i världen, jag vill se ALLT, men tycker mer och mer om vårat eget land Sverige och att upptäcka nya platser här, det är fint och ju mer jag tänker på det, ju mer inser jag hur bra vi har det här och hur otroligt bortskämd jag är, som svensk nittonåring, inga sjukdomar eller skador, inte ens en förkylning (!), jobb i skärgården på en ö, har underbara vänner, en frisk familj, sommarfräknar och bruna ben, och världen framför mig.. och så sitter jag och klagar över att vara ledig!!! Det kunde varit värre, jisses Elin..(I'm so naive).

-

Nostalgi.. ett år har gått och många av känslorna är desamma. Men tillbaks till 'min lilla värld' kom jag tillslut, och nu har jag spenderat nästan ett år i lilla Åmål och kommit fram till att det är jäkligt bra här, att man KAN bo och leva här, men också att själen mår bra av lite miljöombyte. Se bilder och läs mer här i bloggen under sommarmånaderna 2009 som jag tillbringade i Stockholm och skärgården.

Finito

Nu är jobbet slut. Finito! Huuu! Det snurrar en hel del substantiv i huvudet nu, och de formas, formas om, klumpar ihop sig och kombineras på de mest konstiga sätt.. vemodighetskramp. konstighetskänsla. sommarlovsfeber. klaffkänslebrist. projektabstinens. pensionsmedkänsla. gäsphysteri.. och det här är bara en bråkdel!

Har nog aldrig varit så ledsen av att sluta ett jobb tidigare i alla fall, det är en sak som är säker. Buuuääh. Ska deppa hela helgen, start imorgon på Boda Borg med häftiga gänget.. ska med andra ord vägra turtles-outfit.

Den här bilden (utsikt från Svenhages sjöstuga) speglar mitt mood, på nåt vis

Efter en lång höst, en hård vinter och galen vår kom i alla fall en väldigt vacker start på en sommar i Åmål, en stad av potential, engagemang, drivkraft och positiva människor. Det är mycket bra saker här, ja, vi är blinda vi som bor här, och ni som inte bor här gör en alltför orättvis behandling av platsen. Fördomar finns minsann i alla sammanhang! Nu ska jag be till nån gud där uppe att den frenetiska städningsmanin ska gå över i nån mer behaglig form av självterapi bara.. men visst, det blir ju rent överallt.

Dagens happening var definitivt morgonen. Frallor, inspektionsgubbar, utelåsning. Slutade förvirrat men lyckligt tillslut!

The header

A picture from Xylokastro, the beach just on the coast of Peloponnessos, with my two new and most lovely friends Inga from Estonia and Khaled from Egypt. Two absolutely amazing persons whom I spent a great week about EVS organisations with. You guys totally deserves to be a header -it's actually pictures this spring, all the mixes of cultural encounters and beautiful places I've been to, all the way from Greener Future to a Spanish tavern in the heart of Murcia. This is my life and this is my friends :)

Anna & Victor

Vackerhet

2 years ago, a sunny day

JUNI!

(32 notifications + 3 sms + ett telefonsamtal + 2 mejl senare inser jag att supermediet facebook kommit för att stanna och till på köpet tagit över våra mest elementära sociala funktioner.)

Den 6e juni, alltså dagen idag, firade vi en svensk nationaldag med att gratulera Emelie på studenten. Tårtor i alla dess former, gåvor och släktingar - firandet hölls i ett före detta café precis vid bryggorna i Dals Eds pittoreska hamn, som dagen till ära omgavs av svenska flaggor och träd friskare och grönare är sommargräset. Hon var så vacker idag, Emelie! Jag är en mycket stolt kusin!


Herr Carl von Linné, visst ser han ut att dra lite extra
förnöjt på smilbanden klädd i en studentmössa sådär?

Tjejen som inte kommer undan mig i höst!

Vi är ett atletisk släkte vi dalslänningar

Jag och papi, propert kavajklädd

Edwin: 7, just tappat en tand, samlar på kapsyler
Elin: 20 going on 21, träningsvärk i magen efter all tårta?

Kusin med nytt läckert silverhalsband och mössa på plats


Ljuva ljuva svenska sommar! Tillbaks från Grekland och Spanien och jag njuter av varje sekund, varje blomma och varje ren junidoft. Det är underbart här i Sverige, tyvärr är vi ett hemmablint folkslag som älskar att klaga på allt från väder till den vackra enkelheten.



...
Den här mr. Någon får mig att trivas, skratta, sjunga, han får mig att le så att käkarna värker - varje dag.Just nu är jag så jäkla lycklig över Emil och Elin att fler ord är överflödiga.