Jag har altid varit morgonpigg. På gott och ont - kunnat studsa upp ur sängen klockan åtta även om kvällen innan blev sen och lite mer sömn skulle göra mig mer mänsklig senare under dagen.
Just därför är det lite kul att se att jag kan sova till elva, halv tolv här utan problem, eller snarare: jag är fortfarande riktigt trött under dagen. Hm. Kanske på grund av att dagarna är så otroligt intensiva här?
Moi, Bella och Rikke på Bakfickan för några dagar sedan
Igår var kusin William här. Jag hade min enda lediga dag på hela veckan och hade tänkt dra med tjejerna till Båtshaket på Ålö, en fiskerestaurang med gott rykte, som drivs av en kvinna från Åmål (urgullig familj!). Efter drygt 2 timmars moppe-letande och ett antal svordomar och lite mer svordomar ger vi upp, ingen ville låna ut moppe till Bella, Rikke och mig. Dagen fortsätter bra med utspilld cola, krossade glas och mer utspilld cola, borttappat vykort och en rosa mp3-spelare i sjön "det var säkert en papperstuss! men den sjönk och det bubblar ju!! någon som saknar något rosa?? jag äger inget rosa /.../ har någon sett min mp3? den var liten och rosa!" (nämner inga namn men den kära norskan hade en otursamt klantig dag!).Senare kom som sagt William ut från Västerhaninge och det var kul att prata om lite allt möjligt på värmländska. Saknar mina kusiner massor! Alltför längesedan vi sågs nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar