Nyckelpoesi

Det är minst 30 grader inne nu, förut var Bella och jag på klipporna och doppade tårna i vattnet och det var skönt, ville bara slänga mig ut i havet och blir helt genomkyld och äntligen svalka ner mig, lugna ner mig.. Det händer mycket..

Hela förmiddagen har jag suttit och ringt samtal till fakulteter, anmält intresse för bostäder. Och verkligen inte kunnat sluta tänka fast jag borde och skulle må bra av den där pausknappen. För även om jag riskerar att bli ledsen om allt skiter sig så är jag så GLAD att läget ser ut som det gör och att allt på ett obegripligt sätt lett hit.

Den här sommaren har verkligen ställt allt upp och ned och jag trodde att jag kunde styra över mina känslor bättre men börjar inse att jag haft fel.

Snart ska jag börja blogga om något vettigt. Det är lite svårt för här på ön händer inte så mycket mer än jobb och sova och turer till stranden, i min hjärna händer desto mer och terapin heter Anna men stavas blogg. Nyckelpigan jag träffade i Humlegården är som jag, liten och prickig och glad och orange fast den egentligen skulle vilja vara röd och den vill flyga men vågar inte ifall den ramlar och ingen tar emot.