Gothenburg

En tredje ledig dag spenderas i Göteborg hos Sofia. Den börjar bra i drömsoffan med schäslong. Jag är nöjd, glad, trött, pank och har sinnesfrid.

Spontana helger som denna är bra för själen. Någorlunda säkra framtidsvisioner likaså, det skaver inte lika mycket i orosnerven när man åtminstone nästan vet hur en liten del av den kommande framtiden ser ut. Kusiner är guld, mina råkar vara av det mest underbara slaget och gång på gång förvånas vi över alla likheter, trots att föräldrarna egentligen är ganska olika.

Linnégatan

Spansk mat i Sverige kan bockas av på den kulinariska listan, Vin o Tapas är prisvärt och rekommenderas starkt! Igår såg jag hela innerstan till fots med en Billy som var minst lika fascinerad som jag av att byggnader och gator omärkbart tycks flytta, vrida och vända på sig värre än trapporna på Hogwarts. Är fånigt lycklig över att ha funnit en ny favoritstadsdel i pittoreska Haga. I de cafétäta gränderna kommer jag tillbringa mycket tid i höst. Meget fin dag må jag säga!!

Tapas och tankarna för en tillbaks till en sommarkväll i Galicien

Att träffa vänner som gjort viktiga avtryck i ens liv är fruktansvärt härligt, det ger en känsla av att vara helnöjd - något som liksom, lite knasigt uttryckt har ersatt den alltmer borttynande längtan efter julklappar och födelsedagspresenter. Lägg till kaffe och livsanningar på det! Tack någon för att Karin, Billy och Josse blivit en del av mitt liv - av en slump, eller kanske som ett resultat av alla val man gör eller var man hamnar, som på Bella Vista vid den turkiska Cleopatrastaranden..

Time to go, spårvagnen och ännu en lunch med hårt arbetande kusinen väntar!

Tankar tid

Under våren för ett år sedan funderade jag mycket på det här med tid.
Blev lite besatt av tanken och ett litet stoff (hjärnstoff kanske) av det jag gick runt och grubblade över hamnade i den kära bloggen. Det här är trots allt en anslagstavla, ett klotterplank att slänga upp lite idéer och sprida ut lite hjärnstoff på, se om idéerna funkar eller om de ska stanna kvar i huvudet. Nåväl - jag har i vilket fall som helst börjat att tänka mycket tidstankar igen, kanske är det årstidsbetingat. Så här gick funderingarna i maj 2009:


Begreppet tid är svårt att definiera.. är den absolut eller relativ? Går tiden verkligen? Eller är det bara något vi hittat på. Och vad är nutid egentligen? Om tiden konstant "går", blir benämningen nutid ganska abstrakt - allt i nuet blir en slags bladning av dåtid, nuvarande existens och framtida händelser. Lite fascinerande är det ändå, att det som skett, imperfekt, kan verka så självklart - som om ödet faktiskt har ett finger med i spelet, att våra vägar redan är utstakade, och vi minns inte längre allt i tid utan i betydelsen av ögonblicken.



De flesta har ett hum om vad som kommer hända i framtiden, vi människor spikar upp evenemang, möten och planering i våra almanackor, för vi förväntar oss att tiden fungerar på precis samma sätt om en vecka som idag. Men vem är helt säker på vad som sker? Oftast tar livet helt andra vägar än planerat, ibland verkar det faktiskt som om tiden spelar oss ett spratt och rinner iväg alltför snabbt vissa stunder, medan den står still andra...

Det kanske är så, att vi rent utav bedömer tiden på helt olika sätt. En sekund för mig kanske är "1,5" för dig. Hur kommer det sig att barns tidsuppfattning oftast är helt annorlunda än de vuxnas? När jag var liten, tyckte jag att en timma varade i en evighet. För att inte tala om ett år! Ta bara frågan i bilen "hur långt är det kvar" med svaret "bara en kvart" följt av gnäll och "är det såååå långt". Lite lustigt, att man trodde livet i princip var över när man fyllt 20, eftersom tiden tills dess var så ofattbart lång.

De flesta av våra mänskliga egenskaper går ju att förklara på något naturvetenskapligt sätt, typ att vi kan greppa och förstå sammanhang och till och med våra egna beteenden - därav vår revolutionerande framgång här på jorden - men kan vi verkligen greppa tiden? Eller har vi helt fått tidsuppfattningen om bakfoten.. ?

Bara lite filosoferande från min sida en solig söndagmorgon. Förlåt, eftermiddag..

Bloggen i framtidens samhälle, vad tror ni? Hur stor plats kommer bloggformen egentligen ta, kommer de ens heta bloggar? Är i skrivande stund på jakt efter en mobil som ska få ersätta min lilla (väldigt väl fungerade, men väldigt sönderslagna) sony, och ...!

Första upplagan av mobiler vill jag inte ens kalla mobila - med andra ord så var de sk 'tegelstenarna' inte speciellt förflyttningsbara. Nästa steg var inslag av små svartstreckade krumelurer och filurer som, om man kisade rejält, liknade nån slags variant av ET. Svisch så stod jag och min syster och suktade efter grannens lilla nalle som hade färgdisplay, det var wow på hög nivå och vi var minst sagt gröna av avundsjuka. Det hela ersattes så småingom med färgfoton. Sedan gick det utför! Kameror, walkmans, hela faderullan - vi kastade freestylen och minidiscen blev ett minne blott, när mobilen var utrustad med fler funktioner än vi kunnat drömma om!

Idag utrustas mobilernas 5.0 med touchscreen, gps, videokamera, termometer, internetuppkoppling (här kan man säkert lägga till en lång lista. får skylla på mina, enligt vuxenpoäng, 35 år - hänger inte riktigt med i svängarna). Vem behöver ett hopprep när man kan träna med mobilen? Vem behöver en kompis när man kan PRATA (oh yes, funktionen finns faktiskt kvar tro't eller ej!) utan också spela farmville, se på film, uppdatera facebook, få reda på senaste skvallret på nolltid, shoppa och samtidigt sitta bekvämt i soffan?

.... nu verkar det dessutom som att mobilerna håller på att blogganpassas!

(Väntar dock fortfarande på kikare- funktionen. Eller finns den kanske också?)
Det var dagens utsvävning. Ehm. Igår hade Anna et moi huset för oss själva. Vardagsrummets kristallkrona förvandlad till discokula, parkettgolvet till ett slipat dansgolv, köket till en öppen bar och tv-rummet på övervåningen till karaokelounge - vi skulle minsann leva som de 18 och 20åringar vi faktiskt är! Med andra ord gick de två stentrötta Nilssonsdöttrarna och la sig klockan 10 och snarkade ikapp på mindre än en halvtimma..

Hade alltså gott samvete när jag gick upp kl 8 i morse. Efter en sprillans söndagsfrukost ska vi se Mamma Mia, i soffan under täcket. Utan bloggmobil dock.


Dagens enda mål är att baka en kaka. Och ladda järnet inför veckan som kommer.

En liten tår i mitt öga

I'm free falling as always

Jag sitter i soffan nere i vardagsrummet. Finner inga ord för lyckokänslan som flyger runt i mig nu. En kombination av att solens strålar in genom fönstren, att snön håller på att smälta, att man hör fåglarna kvittra från träden som omger huset, att min vackra femtonåriga kusin Olivia fyller huset med de mest ljuva toner från pianot. The river flows in you, och det är lätt att drömma sig bort idag.
Det har gått ett år och det har hänt så mycket.

Känslornas berg och dalvana.

Stämningsfullt

Det förra inlägget var inte alls Elin, kände jag.
Precis så här har min riktiga lördag varit hittills.


Kikärter, rödvin och timjan till min laxgryta


Här ska lagas mat!


Det hela resulterade i en fin familjemiddag

Hembakade biscotti på köksbordet,
hittat ett lyckat recept för de italienska skorporna



Hundvakt åt världens finaste Fendi idag.
Lång promenad ut mot Näsudden.

Än en gång -Nordpolen!

♥

Tidsbrist

Well, have had some busy weeks trying to do everything, maybe too much - today one of my best friends blamed me for never being available. I work, have meetings, travel to other towns, exercise. Meet a lot of interesting people, discuss a lot. Try to focus on the present and not tomorrow, still I have to find out what to do in the future. Feels like every single choise brings me closer to what kind of life I finally have settled for myself. Just a tiny bit annoying to enjoy almost everything you do - it makes it even harder to come to a sustainable conclusion.

Had a lovely weekend last week with sister Mia and my niece, who I'm sooo proud of. The italian party yesterday was great and I'm really longing for tonight, voting and tacos as Svennis'. Suppose that you guys have to learn the word MELODIFESTIVAL!

puss!