Goodbye Hello

Lunchen i Göteborg med Josefinskan gjorde susen. Fjärilarna i magen fick göra plats för en italiensk mozzarellasallad och i min iver att återberätta upplevelser från Terracina-resan försvann lite av nervositeten. Hon har lugnande effekt på mig den där lilla florellen, fast hon kanske inte märker av det.

Fönsterplats. X2000 rullade just förbi Halmstad. DN, SvD och GT skriver om Bolt och Irene. Det är fri tillgång på frukt, kaffe och ekologiskt te. Gott om plats att sträcka på tårna och mina väskor behöver inte precis trängas de heller. Skulle utan problem kunna ha varit vara tredubbelt så bred och ändå inte fyllt ut stolen. Tackar min godhjärtade far som insisterade på köpa mig en förstaklassbiljett.

Jag är spänd av förväntan över vad som komma skall, men känner mig trots det som en liten tjej i en stor värld. Lustigt att Skåne kan tyckas mer främmande än England eller Italien.

Om ett par timmar har fröken Nilsson alltså officiellt gjort sin femte flytt på tre år. Åmål-Stöten-Stockholm-Göteborg-Brighton. Lund. En ny start på ett nytt universitet väntar, ett studentliv, en Mitbewohnerin att lära känna, ännu en bostad att bli vän med.

Josefin. Jag tänker öppet sinne. Öppet sinne. Öppet sinne.